Kategori: Information

Länsbildningsförbund samordnar folkbildningens kraft för demokrati, delaktighet och hållbar samhällsutveckling – i samverkan med politiken regionalt och det lokala civilsamhället.

Vi fungerar som en länk mellan olika aktörer. Länsbildningsförbund bygger broar mellan folkbildningens organisationer, civilsamhället, kulturlivet, medborgare och politiken brett, vilket gör att lokala initiativ får större möjligheter att växa och skapa förändring.

Samverkan är vår superkraft och vi arbetar gemensamt för att sprida kunskap om folkbildningens viktiga roll att vara med och skapa ett starkare och mer inkluderande samhälle, både bland beslutsfattare som i samhället i stort.

Kontakta länsbildningsförbund

I Sverige finns det 21 st länsbildningsförbund och i de flesta är folkhögskolor och studieförbund medlemmar. RF SISU är också ofta medlemmar och i många ingår även regionala kulturinstitutioner så som folkbibliotek, länsbibliotek och länsmuseer med flera som medlemmar, 

För att folkbildningen ska kunna göra verklig skillnad behövs ­samarbete, gemensamma mål och en stark röst utåt. Här spelar ­ länsbildningsförbunden en central roll som samordnare, möjliggörare och partner.

När studieförbund och folkhögskolor ser länsbildningsförbundet som en resurs, blir samarbetet både effektivare och mer givande. Genom att samlas kring gemensamma satsningar kan man stärka folkbildningen i hela regionen, samtidigt som varje aktör behåller sin unika profil och egna värderingar.

Tillsammans blir det också lättare att påverka politiken. Länsbildningsförbundet representerar alla medlemsorganisationer i mötet med kommuner, regioner och andra viktiga aktörer. När fler står bakom den rösten väger den tyngre.

Det minskar även risken för dubbelarbete, när samordningen fungerar sparas tid, resurser och energi. Och kanske viktigast: det bygger förtroende och sammanhållning inom folkbildningen. Genom att dra åt samma håll går det att möta regionala utmaningar bättre, smartare och tillsammans.

Folkbildningen spelar en viktig roll för för ett starkt kulturliv samt demokrati, delaktighet och utveckling i hela samhället. För att den verkligen ska göra skillnad behövs också politiskt engagemang och förståelse, särskilt på regional nivå. Här har länsbildningsförbunden en nyckelroll. De samordnar och stärker den fria folkbildningen i varje län, bygger broar mellan aktörer och driver frågor som är viktiga för hela regionen.

När politiker förstår folkbildningens bredd och betydelse kan besluten bli mer träffsäkra och långsiktiga. Det handlar om att bidra till demokrati och jämlikhet, men också om att se folkbildningen som en resurs i arbetet med samhällsutmaningar som kompetensförsörjning, integration, folkhälsa, äldres isolering, civil beredskap, klimat och ungas delaktighet.

Länsbildningsförbunden fungerar här som samverkansyta och en stabil länk mellan civilsamhället och politiken – en funktion som gör skillnad både i vardagen och på lång sikt. För när politiken förstår och samverkar med folkbildningen och övriga civilsamhälle får vi ett starkare, mer engagerat och hållbart samhälle.

Folkbildning är en form av lärande som bygger på frivillighet, där deltagarna själva är med och bestämmer vad de vill lära sig. Deltagare väljer också själva om och när de vill delta. Folkbildningen strävar efter att göra kunskap och bildning tillgänglig för alla och syftar till personlig utveckling och ­ delaktighet i samhället.

Folkbildningens två huvudformer är studieförbund och folkhögskolor. Inom studieförbunden bedrivs studiecirklar och annan verksamhet, ­ medan folkhögskolor erbjuder längre kurser och utbildningar.